makethedayscount

Tjenamossen allesammans! Jag har haft en fantastisk helg, efter en fruktansvärd vecka. Jag har inte vetat hur jag skall klara av vardagen, eller om jag ens velat göra det. Jag har varit nära att ge upp, sluta kämpa och inse faktum; det kommer aldrig förändras. Men ikväll, när jag gick från bussen, så log jag och tänkte: Fan ta det här, Jag kommer tillbaka och tar mer plats än någonsin. Jag kommer inte överleva, jag kommer LEVA.

 

I fredags var behandlingen sisådär, men jag tog mig åtminstone dit, och jag fann en bra sak att skriva upp i vecko-anteckningen: Jag har ej återfallit.

Det var allt jag behövde. När klockan slagit 12 mötte jag upp Gustav, gullefisen bjöd mig på lunchbuffé på Eurasia. Sagt det förut, säger det igen, mitt favoritställe! Tack raring, så jäkla gott. Vi vandrade på stan ett tag, letandes efter julklappar sedan for jag hem och vilade. Inte varit alltför pigg. Sov från 15-21, OPS. Dags att finna planer för kvällen. Plingade på telen, klappat & klart! Jag gjorde mig i ordning och åkte till Gustav där han, Emanuel och Sasso var. När natt timmen var slagen begav vi oss till Lokal och där var (nästan hela) mitt favoritgäng, så jag hoppade på dem, kramade (till&med E2, dude. we're awzome), sedan blev dans och allsång. När the partypeople blev utslängda för klockan slagit två så efterfestade vi, skratt,bus och till slut ständiga gäspar. Jag är nykterist, men alltid sista man från fest... Antar att det är en skada som sitter kvar, jag la mig 06.30..Haha. Fan vad kul jag hade, genuint jävla roligt. Ni är guld värda, tack som fan.