makethedayscount

Jag går en behandling på en öppenvård, 'Leva Livet'. Det är för missbrukare, huvudsakligen droger men även de som  använder relationer, träning och mat på fel sätt. Det handlar helt enkelt om att man ska lära sig att våga leva livet. Jag ska gå där i tre månader, pga missbruk och psykisk ohälsa. Jag är inte frisk. Och jag har varit så arg på mig själv och rädd i så många år att jag på egen hand har försämrat min hälsa om & om igen. Jag stängde in mig i 'reptilhjärnan' för att jag var för rädd för att känna sorgen och rädslan jag bar på. Men de känslorna blev tyngre, och till slut kunde jag inte bära och jag kunde inte stänga av min mänsklighet lika bra längre. Jag började missbruka alkohol, inte dagvis eller så att jag missar dagliga aktiviteter, men så att det blev skadligt för mig och min kropp. Jag hade ett tvång till att dricka, även om jag låg hemma med feber eller bara var jätte trött, jag var tvungen att träffa någon över en öl. Jag drack alltså inte ensam. Jag behövde även den sociala biten, den jag inte vågade eller klarade av att hantera utan att vara påverkad. Jag är väldigt sjuk psykiskt, dels saker jag upplevt, felinlärning och så stora rädslor att jag kopplat allt fel. Så jag var rädd, och är rädd, så jag flydde men allt blev värre för varje dag som gick. Nu har jag varit nykter i nästan en månad och jag har påbörjat min medicinering igen. Jag hamnade i det här för att jag skämdes över min rädsla, och nu har jag skämts över det här. Men jag tänker inte skämmas längre, jag har all rätt och erkänner att jag har varit och ÄR rädd. Så fruktansvärt rädd, jag är så rädd för att acceptera de som varit. Rädd för att det ska förändras, det är ju det här jag vet. Vad kommer hända? Kommer jag fortfarande vara jag? Men en sak är säker, jag har mått så otroligt bra senaste månaden. För att jag har vågat ta tag i mig själv och faktiskt bry mig om mig själv. Så jag tänker inte skämmas, jag har gjort stora misstag pågrundav att jag försummat mig själv. Men jag förtjänar en chans till att lyfta upp mig själv igen och därmed bli en bra medmänniska. så, Here I go again. xx