makethedayscount

hej? min lägenhet är en avspegling av mig

just nu.. är totalt kaos. jag går fram och tillbaka längs golvet, sveper fram likt en skugga. känner mig levande död och helt plötsligt har fyra timmar sprungit förbi. utan att något hänt. ser rent av, förjävligt ut, men jag sitter nersjunken i soffan bland kuddar, väskor, brev från sjukhuset och räkningar. har medicinen och snusdosan nära till hands också. det gör ont i mitt hjärta av att se hur mina dagar ser ut nu och veta vilken genuin glädje jag kände i början av behandlingen. jag vill tillbaka dit och känna den där riktigt varma känslan av att vilja leva. leva varje dag fullt ut. nu har jag slagits ner igen, tillbaka på att överleva och det är inte roligt alls. det känns totalt meningslöst och jag vill inte vara den här människan längre. jag har enorma sömnsvårigheter och problem med ständig trötthet. har missat så förbannat mycket av min behandling och det gör ont. den är snart slut, så snart slungas jag ut där och väntas vara en perfekt, frisk, normal och glad kvinna. Jaja, skit samma. love life. sjukhuset hela dagen imorgon. ciao