i dont know

heejsanhoppsansa.. haft det väldigt bra idag, jag är verkligen förälskad i träningen och fan vad jag saknat min kärlek. var utomordentligt fantastiskt att få vara på gymmet idag, men fy vad svag jag blivit...haha.. men jag kämpade på tills hela kroppen darra. mitt hjärta log. jag och angie käkade middag tillsammans innan pappa och kajsa plockade upp mig och tog med mig till sävar. jag kände inte för att sitta ensam i en tom lägenhet ikväll, inte efter igår. kliche, men mitt hjärta värker. saker och ting känns meningslösa,, och jag vet inte hur man någonsin ska kunna acceptera ett dödsfall. hur gör man för att gå vidare och vårda de minnen som finns? jag kan inte ge upp, släppa taget och inse att vi inte kommer få skapa fler minnen. vi har ingen framtid

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0