Jag minns allting.
Jag minns alla scener och alla dess känslor. Det är som en film som spelas om och om igen i mitt huvud. Det ekar i huvudet. Alla ömma kyssar och alla höga skratt som ekade. Alla omfamningar och alla leenden. Mina rädslor för det kära nuet och mina framtidsdrömmar. Alla drömmar som blev till mardrömmar, när du gick. Du sprang i förtvivlan för att ge mig din famn, jag sprang i förtvivlan för att få se ditt ansikte. Du var och är min kärlek, men jag får aldrig återse dig. Aldrig strålandes i liv.
Du finns endast i minnen.
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0