makethedayscount

Skräcken sätter sina klor i mig när flashbacks sveper in och tar över. Flashbacks till den tid jag lät en mörk skepnad ta över min själ. När jag fängslades i min egen borg och slavade för mitt levebröd. När jag inte fick ta ett steg utan den mörkaste skuggan som följe, när jag inte fick använda mig av min egna röst. Han har inte sitt grepp om mig längre, men minnena har. Föralltid.